Vår specialistmottagning för neurologi

Huvudvärk är vanligt i befolkningen och migrän är en sorts neurovaskulär sjukdom. Uppskattningsvis har 15% av befolkningen migrän. Det är vanligare med migrän hos kvinnor i fertil ålder än hos män.

Spänningshuvudvärk är också vanligt förekommande. Förebyggande behandling och utredning ska skötas hos primärvården men om ytterligare behandlingssteg behövs ska remiss till neurolog skrivas.

Efter ett första besök hos oss önskar vi att du som patient fyller i en huvudvärksdagbok. Det är betydelsefullt att dokumentera hur ofta, vilken typ samt hur länge anfallet av migrän/huvudvärk varar. Vilken huvudvärksdagbok som används är efter patientens eget önskemål.

Tips på appar som vi använder är gratis apparna “ Brain twin” och “Migränappen”. Huvudvärksdagbok kan hjälpa både patient och vårdpersonal att följa effekt av behandling och kartlägga triggande faktorer.  

Vi bedömer och behandlar de vanligaste neurologiska sjukdomarna, såsom multipel skleros, Parkinsons sjukdom, epilepsi, neuropati, neuropatisk smärta, stroke/TIA samt migrän.

Vid en del återbesök kan det bli aktuellt med videomöte istället för fysiskt möte. Det sker via vår app.

Logga in med mobilt bankID ca 5 minuter före utsatt mötestid, det är viktigt att du har loggat in och gjort klart allt innan besöket. Var på en plats med god internettäckning där du kan prata ostört. Använd gärna hörlurar.

Om det planerade videomötet inte fungerar eller avbryts ringer vi upp via telefon. Det är samma pris och avbokningsregler för videomöten och fysiska besök.

Frikort gäller. Uteblivet videomöte debiteras. Videomöten betalas via faktura.

Om du vill boka av eller boka om ditt besök ska du göra det minst 24 timmar före den utsatta tiden. Använd gärna e-tjänsten på 1177.se. Du kan också ringa mottagningen, se telefonnummer på kallelsen.

(Du kan boka om nybesök två gånger, därefter krävs ny remiss.)

Om du uteblir från ditt besök utan att avboka ska du höra av dig till mottagningen inom 30 dagar för att boka ny tid. Om du inte gör detta skickas remissen åter till den som remitterat dig med information om att du uteblivit och är avförd.

Om du känner dig sjuk, har feber eller luftvägssymtom vill vi att du kontaktar mottagningen i förväg. Bedömning kommer göras om besöket ska flyttas fram eller är nödvändigt att genomföra. Kontaktuppgifter finns på kallelsen.

Furuhöjden Neurologi strävar efter att väntetider till planerade nybesök ska uppfylla vårdgarantin. Det innebär att du som patient ska få den vård du behöver inom rimlig tid men också att du kan byta till en annan vårdgivare om din nuvarande inte kan erbjuda dig besök och behandling inom en viss tid.

Vårdgarantin innebär att:

• Du ska erbjudas tid för läkarbesök inom 30 dagar från remissdatum.
• Du kan byta till en annan vårdgivare om din nuvarande inte kan erbjuda dig besök och behandling inom en viss tid.

Vid ryggvätskeprov/lumbalpunktion görs ett stick i nedre delen av ryggen med en mycket tunn, ihålig nål. Genom nålen droppar ryggvätskan ut i ett provrör. Vätskan analyseras sedan i laboratorium, för att påvisa eller utesluta olika sjukdomstillstånd. Ryggvätska är den vätska som omger hjärnan, och finns i hjärnans och ryggmärgens hålrum.

Varför görs undersökningen?
Läkaren informerar dig om varför ett ryggvätskeprov planeras att göras och ger dig samtidigt information om hur det går till. Ryggvätskeprov/lumbalpunktion görs för att ta reda på om det finns vissa sjukdomar i nervsystemet. Undersökningen kan också göras i syfte att mäta trycket i vätskan eller för att se om tappning av vätskan ger lindring av vissa symtom.

Innan undersökningen kanske du är orolig för hur det ska kännas. Om du vill kan en närstående följa med som stöd under provtagningen. Det är bra om du kan hitta en skön och avslappnad ställning så att du klarar att ligga eller sitta still under hela undersökningen. Därför kan det vara skönt att ha kläder nertill som inte är för snäva.

Hur går undersökningen till?
När ryggvätskeprovet tas ska du antingen ligga ner på sidan eller sitta upp. I båda fallen är det viktigt att du böjer på ryggen så mycket du kan. Det kan underlätta att ha en kudde i knäet om du ska sitta när provet tas. Du blir ofta ombedd att ”skjuta rygg” vilket underlättar för läkaren, eftersom det då blir större mellanrum mellan kotorna.

Provet tas vanligtvis mitt i ländryggen. Läkaren känner på höftbenskammarna för att hitta rätt plats för sticket. Sedan tvättas huden med sprit på och runt stället där provet ska tas. Om du vill ha lokalbedövning får du det, men det lindrar inte helt utan du kommer ändå att känna ett tryck. Utan lokalbedövning känner du dessutom själva sticket genom huden under några sekunder. Nålarna som används för provtagningen är tunna. När läkaren för in nålen mellan kotorna brukar det kännas som ett lätt tryck.

När nålen gått igenom huden förs den in till den så kallade spinalkanalen, eller ryggradskanalen, som innehåller ryggvätska.

Det är vanligtvis inte smärtsamt, men om läkaren inte hittar rätt plats kan nålen komma åt benhinnor eller nerver och då kan det göra ont, eller kännas som att det kortvarigt ilar till i ryggen eller i ett ben. Det är ofarligt men kan kännas obehagligt.

När nålen är på plats får ryggvätska droppa ner i ett provrör. Om trycket ska mätas kopplas ett tunt plaströr som göra att läkaren direkt kan se hur högt eller lågt trycket i ryggvätskan är.

Undersökningen tar olika lång tid för olika patienter, då ryggvätskan rinner eller droppar i sin egen takt. Exakt hur lång tid provtagningen tar beror på hur snabbt det droppar, och hur mycket ryggvätska som behövs. Hur mycket ryggvätska som behövs beror i sin tur på vilka prover som ska tas på ryggvätskan. Ofta behövs 5–25 milliliter. Vätskan återbildas vanligtvis inom en timme. I samband med ryggvätskeprovet får du ofta lämna ett blodprov. Det analyseras tillsammans med ryggvätskan, till exempel vid utredning av infektion eller inflammation.

Hur mår jag efteråt?
De flesta får inga besvär alls. De nålar som används vid ryggvätskeprov är numera mycket tunna, varför huvudvärk efter provet inte är så vanligt. Ett fåtal får ont i huvudet efter provtagningen. Om du får huvudvärk brukar den komma först efter ett par timmar eller upp till ett dygn efter provtagningen och kan i så fall bestå i flera dagar. Orsaken till huvudvärken är den tryckförändring som uppstår när ryggvätskan rinner ut vid provtagningen. Några personer kan ha benägenhet att lättare få huvudvärk såsom unga, långa, smala personer som brukar ha huvudvärk i vanliga fall. Huvudvärken har en speciell karaktär då den förvärras om du sitter eller står, men lindras när du ligger ner. Vanliga smärtstillande läkemedel hjälper oftast inte, utan vila hjälper bäst. Koffeinhaltig dryck kan förebygga huvudvärk. Huvudvärken kan också bero på att hålet där nålen stacks in inte hunnit läka och små mängder av ryggvätska fortsätter att läcka ut genom detta hål.

Om du får mycket kraftig och långdragen huvudvärk efter provtagningen, och är orolig, kontakta mottagningen.

Vilken information ger lumbalpunktion?
Läkaren kan direkt vid undersökningen mäta trycket i ryggvätskan och se om färgen eller genomskinligheten har förändrats.

Ryggvätskan skickas alltid till ett laboratorium för analyser. Ofta räcker inte en enstaka analys för att säkerställa en diagnos utan flera analyser kan behövas och svar från andra undersökningar, till exempel blodprov, vägs samman. Provsvar kommer ibland inom 1 vecka och ibland tar det 3–4 veckor att få svar.